Organisationen är vårt vapen.

Debattartikel inför Ung Vänsters kongress
Också publicerad på:  RV Debatt Eventuella kommentarer tass tacksamt emot där.


Inför kongressen har det lyfts en diskussion om vår organisationsmodell där flera motionärer har lagt delvis olika förslag på mer eller mindre djupgående förändringar i den. Att det lyfts en diskussion om dessa frågor är väldigt bra. Vår organisationsmodell får aldrig bli någonting statiskt utan måste hela tiden utvärderas och utvecklas för att vår organisation ska kunna fortsätta vara ett slagkraftigt vapen i kampen för socialism, feminism och människovärde. Därför tycker jag att det är lite olyckligt att flera motionärer vill skriva in att ”vår organisationsmodell är den demokratiska centralismen” dels därför att jag menar att så inte är fallet utan vi har en organisationsmodell som jag skulle vilja sammanfatta i begreppet ”klubben i centrum” dels därför att den demokratiska centralismen är en väl definierad organisationsmodell som också innebär betydligt mer en bara det som motionärerna beskriver som ”frihet i diskussion, enighet i handling, samt att högre instans bestämmer över lägre instans.”

Den demokratiska centralismen bygger på en helt annan syn på medlemmarna och medlemskap en vad vi idag har i Ung Vänster. Bäst tycker jag den synen sammanfattas i kommunistiska partiets stadga ”Den som erkänner partiets program och stadgar, som betalar fastställd medlemsavgift och som efter förmåga deltar i partiets organiserade arbete kan vara medlem.” I Ung Vänster formulerar vi istället synen på medlemskap så här ”Medlem är den som ställer sig bakom förbundets program och stadgar, verkar för dess politik samt betalar medlemsavgiften.” skillnaden blir den att vi i Ung Vänster vill samla människor som inte bara jobbar i ”det av förbundet organiserade arbetet” utan att vi vill att man ska kunna vara aktiv på många olika sätt och på sina egna villkor.

På många sätt har vårt förbund tagit intryck av den demokratiska centralismen och det finns vissa gemensamma nämnare i den organisationsmodell vi har idag och den demokratiska centralismen men samtidigt är vi på många sätt en helt annan organisation en den vi var för 30-40 år sedan. Målen är i huvudsak dom samma det politiska innehållet och kampen för människovärde är lika central i dag som den var då. Men vi lever och arbetar i en på många sätt helt annan verklighet och har därför också ändrat vår strategi och vårat sätt att både organisera människor och bedriva politisk kamp. Detta medför också att vår organisation ställs inför andra krav och behöver delvis andra funktioner. Ett exempel är just synen på medlemskap som jag berörde tidigare.

Ung Vänster idag aspirerar på att vara en massrörelse som samlar en bred ung vänster i kamp för socialism och feminism detta gör vi främst genom konkret kamp i vår egen vardag. Vi har som förbund en långsiktig strategi för brytandet av könsmaktsordningen och avskaffandet av klassamhället genom att flytta fram arbetarklassens positioner och bygga förtroende bland vanliga ungdomar genom att vinna dom konkreta segrarna i vår vardag. I det arbetet blir också klubben central. Och vi har därför valt en organisationsmodell som bygger på just klubben i centrum. Jag skulle vilja påstå att övriga delar av förbundet dvs. förbunds- och distriktsnivån egentliga syfte är att stärka, samordna och hjälpa klubbarna i sitt arbete. Det betyder inte att varje klubb är helt självständig utan att vi är medvetna om att det behövs en samordnad och enig kamp för feminism och socialism. Men vår organisationsmodell vilar på att vi har klubbar och klubbstyrelser som kan ta strategiska, organisatoriska och politiska beslut och också agera utifrån dem. Den demokratiska centralismen å sin sida är utvecklad för en helt annan typ av rörelse. Den bygger en leninistisk tanke om att partiet eller förbundet är den revolutionära ledningen och att denna rörelse ska bestå av ett avantgarde av medvetna arbetare. Att därför kopiera en organisationsmodell som inte är anpassad efter dom förutsättningar vi har i förbundet i dag blir lite som att sätta på sig en högerhandske på vänsterhanden; klumpigt, osmidigt och obekvämt.

Ung Vänster har i dag en organisationsmodell som fungerar väl och som är anpassad efter den organisation vi är idag . För precis som PK skriver i sitt svar på motion PP22; Vårt förbund är uppbyggt efter principer som skapats under de senaste hundra årens klass- och kvinnokamp. Det betyder förstås inte att vi är framme vid historiens slut. Vårt förbund kommer att ställas inför många nya och svåra utmaningar i många år framöver och vi kommer hela tiden vara tvungna att se över hur och på vilket sätt vårt förbund fungerar. Men låt oss i så fall fortsätta att utveckla den modell vi har och inte låsa oss vid en modell som togs fram under ett annat sekel för en annan tid men för samma kamp!

Fortsätt sätta klubben i centrum bifall förbundsstyrelsens svar på VP19, Stadgekommittén på S2 och Programkommittén på PP22 samt svaren på S6, S10, S11, S13, S14, S15, S17

Ps. om ni vill läsa mer om demokratisk centralism och klubben i centrum rekommenderar jag

http://www.marxists.org/svenska/lenin/1902/02/vadborgoras.htm, demokratisk centralism

Kämpa och Lär Kapitel 5: Ett revolutionärt ungdomsförbund, Klubben i centrum

Sedan har jag försökt mig på att utifrån stadgarna formulera vilka principer som gäller för klubben i centrum dom finns att läsa på: http://hasselqvist.blogspot.com/p/politiska-stridsskrifter.html

Jonas Hasselqvist Ung Vänster Linköping (tidigare Falun)