Har haft en i raden av diskunioner med välmenande liberaler om strukturer. Jag förstår att det inte kan vara helt lätt som liberal när ens hela verklighetsbild faktiskt krockar med hur verkligheten ser ut. För grund tanken i den liberala människosynen är fin men kommer lite på skam när man börjar skrapa lite på ytan.
Individen är fri att handla efter eget förstånd, därför är man också ansvarig för sina handlingar.
Låter självklart och rimligt. Men vad händer om människan nu inte är fullständigt fri utan det finns strukturer och sociala samspel som hela tiden påverkar en? För många liberaler blir det så svårt att man helt enkelt låtsas som det regnar och till varje pris avfärdar saker som klass, etnicitet och kön. Inte för alla dock, det finns gått om socialliberaler där ute som istället problematiserar, diskuterar och teoretiserar om var gränsen mellan individens ansvar går och var kollektivets, kulturens och samhällets normer och konventioner bryter in. Det är en konstruktiv diskunion där liberaler och socialister antagligen kommer lägga tonvikten olika men att helt bortse ifrån att det finns ett socialt samspel mellan människor är att vara både blind och döv.
För om inte det faktum att kvinnor tjänar mindre, utsätts för sexualiserat våld, tar större ansvar i hemmet, får mindre möjlighet till kultur utövning, osv. tillsammans bildar en struktur då måste universum spela oss ett grymt spratt när alla tillfälligheter drabbade just kvinnor. Man kan ta andra exempel som grundar sig på sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder eller klass.
Man kan inte lösa ett problem om man inte vill se orsakerna till det. Strukturer, normer och konventioner är ingen konspirationsteori, det är värktyg för att se samband och i förlängningen skapa ett samhälle där individen faktiskt är fri och inte bara antas vara det för att det passar in i den egna verklighetsbilden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar