2014-10-07

Det är häftigt att betala skatt! Eller inte...

Skatt. Tanken med det svenska skattesystemet är att alla ska bidra efter förmåga. Det är därför höga inkomster beskattas mer än låga, även i procent. Åtminstone är det tanken. 5 jobbskatteavdrag senare ser verkligheten något annorlunda ut.

Sveriges riksdag, bild från wikimedia.org

Regeringen presenterade i går en uppgörelsen om att alla som tjänar mer än 50 000 kr i månaden ska få höjd skatt. Det är bättre än inget men knappast tillräckligt. Dels finns det stora behov i välfärden som måste finansieras och då behövs större skateintäkter men det handlar också om principer. Därför att idag beskattas ofta fattiga högre (i procent) än vad medelklassen gör. Det handlar desutom inte bara om inkomstskatten, men om vi börjar där. 

Olika inkomstskatt

 

Jobbskatteavdraget är utformat så att den som har ett arbete och lön får runt 10% lägre skatt än den som är exempelvis arbetslös eller sjukskriven.  Det betyder att de som ofta redan har lägst ersättning straffbeskatas för att man är sjuk eller arbetslös. Men det stannar inte där. 

Den största delen av den skatt vi betalar på vår inkomst är kommunalskatten. Den sätts av kommunerna och ligger inklusive landstingsskatten normalt på mellan 30% och 32%. Generellt är det så att kommuner med många låginkomsttagare har hög kommunalskatt och att kommuner med många höginkomsttagare har låg skatt. 

Ett konkret exempel är Motala som har en medel inkomst på 232 548 kr/år (2013) och en skatt på 31,9 % medan Danderyd har en medel inkomst på 334 049 kr/år (2013) och en skatt på 29,45%. Den som alltså har oturen att vara arbetslös i en kommun med många andra arbetslösa får på så sätt en ännu högre skatt. 

Vi har också olika beskattning på inkomst via lön och på kapitalvinst. Med kapitalvinst menas den vinst man gör på sitt ägande, exempelvis aktier. Kapitalinkomstskatten ligger i Sverige på 30% alltså på ungefär samma nivå som kommunalskatten. Skillnaden är däremot den att man inte behöver betala statlig inkomstskatt på kapitalvinst. Statlig inkomstskatt betalar man på lön över 36 158 kr/månad. 

Sedan har vi dubbelbeskattningen på hyresrätter. Bor du i en hyresrätt betalar du nämligen både fastighetsskatt och moms (mer om moms senare i artikeln) på din hyra. Äger du däremot din bostad betalar du varken moms eller fastighetsskatt utan du betalar en kommunalfastighetsavgift på max 7 262 kr/år (2015). Dessutom kan du göra ränteavdrag på upp till 30% av räntekostnaderna för lånet du har på huset.

Som om inte det vore nog förekommer det i bland vad man kan kalla för en dold beskattning för de som bor i kommunala bostadsbolag, exempelvis i Linköping där jag bor. Det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden har nämligen höga vindskrav. 2013 uppgick Stångåstadens vinst till ca 89 miljoner kr. Det betyder alltså att de som bor i Stångåstadens hyreslägenheter får betala en typ av extra kommunalskatt via hyresräkningen. 

Den ojämlika momsen 


Moms är är den skatt vi betalar på det vi köper. Normalt ska den ligga på 25% men som det ser ut i dag finns det en massa olika undantag. Till exempel ligger resturnagmomsen på 12% och momsen på böcker är 6%. Man skiljer också på moms på kultur; konserter, tidningar, tidskrifter, böcker och biobiljetter, och moms på underhållning som är 25%. Detta kallas i bland för dansbandskatten efter som om du bara går och lyssnar på ett band som spelar musik betalar du 6% i moms men om du dansar till musiken räknas det som underhållning och då betalar du 25% istället.

Det som i dag räkans som kultur är i förstahand sådant som konsumeras av medelklassen medan underhållning till större del konsumeras av arbetarklassen. Kort sagt, gillar du idol får du punga ut 25% i moms men om du läser Strindberg blir det bara 6%. Momsen slår inte bara olika för människor med olika intressen den genomsyras också av ett tydligt klassförakt. Medelklasens "kultur" ska subventioneras medan arbetarklassens "underhållning" inte gör det.

Momsen är inte den ända subventionen för medelklassen. ROT och RUT som är skatteavdrag på arbeten som utförs i hemmet är också det. Genomsnits svensken gjorde 2013 ett Rut-avdrag på 169 kronor. Medan motsvarande siffra i Danderyd är 1 406, alltså nästan tio gånger mer.

Löven har att stå i

 

Det finns mycket att stå i för regeringen Lövfen om den på allvar vill göra upp med den ojämlika beskattningen i Sverige. En skatehöjning på lön över 50 000 kr är långt ifrån tillräckligt. Nånting måst göras för att komma tillrätta med såväl jobbskatteavdragen, dubbelbeskattningen på hyresrätter som moms och skatteavdrag. Egentligen skulle det behövas en översyn av hela skattesystemet men det tillåter knappast dagens parlamentariska läget. Det betyder inte att regeringen Lövfen tillsammans V i sin budgetuppgörelse inte kan ta steg mot en mer progressiv beskattning. Ett första steg förutom skattehöjningarna på lön över 50 000 kr borde vara att tillsätta en utredning om hur kommunalskatten kan bli mer jämlik. Ett andra att se över moms och avdragsregera.

Det faktum att regeringen sagt att de varken ska höja restaurangmomsen eller avskaffa RUT är under all kritik. Men kampen om medelklassen verkar gå före såväl arbetarrörelseideal som klassik grön ideologi. Eller hur var det nu med sossarnas kamp för det jämlika samhället eller de grönas visioner om basinkomst.

Tydligen är de inte så mycket värda, när södermalmsrösterna ska räknas.

Källor:
www.ekonomifakta.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar